Sedan november förra året har jag dragits med en hälskada. Det gjorde ont när jag tränade och när jag gick. Jag kämpade på och tänkte att "det går snart över". Men icke sa Nicke. Det blev inte bättre. Jag blev rekommenderad att gå till Dr. Saxena en av de bästa inom Sports Medicine här i Silicon Valley. (Kolla killens CV, typ OS medaljörer, ja och jag då).På självaste lille julafton hade jag en tid bokad hos doktorn. Han konstaterade snabbt att jag går konstigt med fötterna?? och har fått något som heter plantar fasciitis typ som hälsporre fast inte. Det kan ta uppemot ett år att bli bra i foten igen. Jojo tack för det. Receptet blev att ett par gånger varje dag rulla en isflaska under hålfoten samt ha speciella inläggssulor i skorna. (Hjälper inte det så kan det bli tal om kortison injektioner i hälen. Det ställer jag inte upp på i alla fall). Har även fått köpa nya träningsskor med bra stötdämpning och speciell uppbyggnad för fötterna. Inte har det blivit bättre. Morgnarna är värst för då kan jag inte stå på foten utan får trippa fram på tårna. Efter ca 30 min kan jag gå på foten fast det gör ont. Jaha då ska det väl vara såhär i ett år nu.
Inte nog med detta. För 14 dagar sedan fick jag ont i vänster sida av bröstkorgen. "Det går snart över" tänkte jag igen. Efter en vecka av ont och inte kunna ligga på vänster sida bokade jag en tid hos doktorn. Noggrann undersökning och resultatet blev inflammation i revbensligamenten. Jojo. Amen vad är detta? Har det något att göra med att man ska fylla 40 i år??
Jag har de senaste två veckorna INTE tränat utan istället vilat hälen och revbenen och jag har varit SÅÅÅÅ uttråkad. Som tur var fanns det ju OS på TV:n.
Nu är det slut på soggandet och imorrn kör vi så det ryker igen på gymmet. Ska det ändå göra ont kan jag ju lika gärna träna. Visst!
